Elephant
So never refuse an invitation, never resist the unfamiliar, never fail to be polite and never outstay the welcome. Just keep your mind open and suck in the experience. And if it hurts, you know what? It's probably worth it
Here comes the story of the Hurricane
Hell week eller rättare sagt moderjord slår tillbaka. 250 000 har hitills tvingats evakuera för den kommande orkanen som närmar sig New York. Låt mig backa till bandet några dagar innan jag berättar mer om orkanen.
Tisdag en helt vanlig dag med arbete och deadlines som måste avslutas. Det här var ingen vanlig tisdag för det var tydligen jordbävning på Manhattan som jag missade helt. Douglas beskrev det så här:
"Jag satt på min stol och någon sparkade till på den. Jag vände mig om och det var ingen där. Sen så kändes det som att någon sparkade på stolen igen."
Jag kunde inte göra några samtal på 2-3 timmar då nätet var totalt överbelastat. Men ingen skadades så livet går vidare, men som sagt en olycka kommer sällan ensam och så var det även inte i det här fallet.
Irene. Ett kvinnonamn som det knappt skrivits en sång om och nu ett namn som får folk att darra. Jag introducerar ju givetvis orkanen Irene. Orkanen som har tvingat 370 000 människor att lämna sina hem. Delat upp staden i två halvor. Hälften rädda, skakade och som har satt sig i säkerhet. Andra halvan som säger att det inte bryr sig och att det bara är skitsnack om att det skulle vara någon fara för dem.
I vilket fall har Irene satt ett avtryck på människors liv denna helg. Affärer är stängda, tunnelbanan är stängd för första gången i New Yorks historia och det går att känna i luften att det inte är en helt vanlig lördag. Stämningen är tryckt och alla bara väntar på vad som kommer att hända.
Mannen som kom på att vi skulle döpa orkaner till kvinnonamn kan inte haft ett sunt förhållande. Men samtidigt vad är mest skrämande orkanen Göran eller Katrina. Göran blir bara fult, äckligt och hemskt. Samtidigt som ett kvinnligtnamn ändå ger perspektiv till denna fantasitiska skapelse och kan få den hemska grej att framstå som vacker.
"Hoppas på det bästa, men förvänta er det värsta" - Obama
S.O.S From New York
Sitter och kollar på Tack för Musiken ett nytt program på SVT. Helt otroligt vad begåvad Ola Salo är. Som vi förövrigt sprang på Arlanda för några år sedan. Hans första låtar från när han var sju lät faktiskt väldigt bra som tex S.O.S from New York. Niklas Strömstedt förvånads värt bra som programledare (Okej då Vanessa det är inget fel på Niklas Strömstedt som jag envisades med att säga för ett år sen) Eller joo föresten det är ett fel med honom… Han är ju Aikare…..
Igår hade vi en riktigt hel dag jag, Patrik och Douglas. Och som de brukar säga en film säger ju mer än 1000 år så njut.
Have you ever seen the rain?
Fredag kväll och en lång, hård tag med massa arbete hade äntligen kommit till sitt slut. Peppen var på topp och det var bara 10 min till jag skulle röra mig mot stan. Från klar himmel till åska, blixtrar och monsunregn på 10 min.
http://www.youtube.com/watch?v=xDGuyGPJ_JE
Kvällen tog slut innan den hade börjat. Så gårdagen fick spendera med The Firm och Californication. Skulle rekommendera alla mina vänner att ta en titt på Californication om ni känner att titta in en ny serie. En av mina favoriter från Arkiv X har huvudrollen (Mulder). Regnet är ett typiskt tecken på att det inte blir alltid som man har tänkt sig och att man inte alltid hamnar på den platsen man hade förväntat sig. Men slumpen och tillfälligheterna är ju det som gör vardagen spännande.
6 ave och regnet faller ner från skyn.
To make a Champion
"It takes a struggle, a goal and enthusiasm to make a Champion"
Arbete, Arbete och Arbete antar att det är de flesta svenskarna är tillbaka på sina kära arbetsplatser. Många sliter med saker och ting som de inte vill göra, men som Mikael Rickfors sjöng: Att göra det man måste är att göra det man vill. För det finns alltid möjligheten att lägga sig ner, ge upp eller att säga upp sig från det som man gör.
Ibland kräver det även att vi måste offra grejer som vi anser vara roligare än det som vi måste göra istället. Som den här helgen var jag inbjuden till Dans sommarstuga i Virginia. Jag har sett fram emot den här resan i några veckor nu, men igår så insåg jag att den inte kommer att bli av. I alla fall inte om jag vill klara av att nå mina mål och ta mig dit jag vill nå. Inget Virginia den här helgen utan istället New York Public Libary och en dejt med alldels för många olika uppsatser. Jag läser ju 5 kurser den här terminen så jag antog att det skulle bli en hel del jobb och jag hade rätt.
Klart att det finns vissa dagar då det tar emot, men jag vill samtidigt göra det här. Jag gillar det som jag måste göra. T ex så skriver jag hur Doritos ska marknadsföra sig själva i Mexico. För er som inte vet det så är Doritos en produkt som tillhör Fritolay och produkten är tortillas med olika smak. Det är det här som jag vill göra och det här som jag kommer att spendera mina närmsta år med. Hade jag inte känt någon entusiasm över det som jag studerar just nu så hade jag varit på helt fel ställe.
Istället för att fokusera på vad som enbart är kul så som party på olika häftiga avenyer här runt om i staden så har jag börjat tänka framåt. Börjat bygga och försöka knyta kontakter inför framtiden. Förhoppningsvis kommer jag att kunna få till en intervju på Gucci PR avdelning de närmsta veckorna. Ser verkligen fram emot mitt internship. Men först så väntar det en hel del blod, svett och tårar för att få klart alla arbeten.
http://www.youtube.com/watch?v=TqXV9VTDyhg&feature=related
Gratz Arvid Waldner på 24 års dagen. Det var underbart att få snacka med dig igen och det ska bli kul att få ses snart igen.
Otis
Otis... Vad är Otis? Otis är bland annat namnet på Jay-z nya singel och även namnet på ett stort hissföretag här i New York. Med tonerna till den låten så skriver jag detta inlägg.
Såg nu när jag var inne på bloggen att jag inte har skrivit något på 12 dagar.. Tur att ingen påminde mig om slappbetet och tack till Mido som sa åt mig att det var dags att dokumentera mina äventyr igen. Mycket har hänt sen sist, men det här får bli en liten kort resume av de senaste veckorna.
De senaste veckorna har Jag och Daniela (Bild från festen efter tentan) plugat ihjäl oss till två stora tentor. Den ena tentan kändes kanon, men professorn hade en annan uppfattning. Däremot gick Psykologi tentan bra så det hårda arbetet betalade av sig. Men man är ju aldrig bättre än sitt senaste resultat så nu ska jag skriva två uppsatser i International Marketing.
Vi pluggade hemma hos Daniela som bor på Wallstreet och den här utsikten är det uppe på hennes tak.
Ca 35 våningar upp och staketet är inte högre än så där. Vilket fick Beppe och bli aning chockad första gången då han var uppe på taket. Höjder och att säkerheten inte är den bästa är något som jag har lärt mig vid det här laget, men jag har svårt för att tröttna på utsikten.
På tal om utsikt så här ser det ut där jag och Dan brukar springa. Våran löprunda avslutas nere i Astoria Park. Super Svensken har ännu inte blivit ifrån sprungen av Amerikanen. Men det kommer alltid en dag då Eleven överträffar Läraren.
"To live is the rarest thing in the world. Most people exist, that is all."
Jussi Björling
Kort och gott fick höra att jag såg Svensk ut när jag var och handlat mat med Daniela. Det var en äldre man som sa det och han visste att Jussi Björling var svensk. Jag ser inte riktigt likheten mellan mig och Jussi, men han har en magisk röst. Speciellt i klassikern Till havs.
Team Sweden i Central Park
Den senaste veckan som har varit så har jag fått fin besök från Sverige. Beppe som reser jorden runt har tittat förbi för att njuta av New York i en vecka innan han åker vidare till Chigago. Här är en bild från Converse Store som jag och Beppe besökte för några dagar sen.
När man får besök så måste man ju visa sina gäster det som man tycker är bäst med New York. Vi har hunnit med shopping i midtown, middag i West Village, fest på Pier 17 och i College område, men vi hade också en hel dag i Central Park.
En staty i hjältehunden Baltos ära. Balto var en hund i Alska som transporterade motgift till en punkt i Alska som endast gick att nå med hundspann. Tacken för hans hjälte insatser är bland annat en disney film, en staty i Central Park och att han står uppstoppad på ett museum i Michigan.
Slottet eller Belvedere Castle som det egentligen heter är den dyraste byggnaden som byggts i Central Park. Svårt att tänka sig när man kollar på bilden, men slottet har över 200 år på nacken. Det var så dyrt att man inte hade råd att bygga båda tornen utan man fick nöja sig med ett då pengarna tog slut efter det första.
Det finns mycket historia i Central Park, men Central Park har klarat sig igenom alla dåliga perioder i New York. På 70-80 talet fanns det inget gräs i de stora parkerna utan bara sand. Slottet på bilden var fyllt med grafiti. Men New York står återigen på sin top och ser ut att stanna där uppe.
Pale Male höken som bestämmde sig att bygga bo på ett hus på 5 ave brevid Central Park. Beppe och Jag var o spanade in högungarna som satt ca 20-25 våningar upp på ett hus. Ibland är de i parken så man kan se när de sitter och äter. I Vintras så var det även en Coyote ( nästan som en varg) som hade letat sig in till Manhattan och till Central Park.
Team Sweden på Caseys balkong. Efter en händelserik vecka där vi bland annat kört karaoke, arrangerat vm i sten-sax-påse, promenat halva natten för att få tag i mat och utforskat New York så är det dags att avsluta vårat kapitel i New York. Imorgon drar Beppe vidare på sin trip runt jorden och återkommer till Sverige om ca 2 år. Hur ska man sammanfatta den här veckan? Jag tror att en mening skulle sammanfatta den här veckan väldigt bra: Det har varit en fantastisk vecka på alla sätt och vis. New York kommer att sakna dig och Team Sweden kommer nu att bli en man mindre tills nästa gång.
Det var ett nöje att ha dig här på besök och det ska bli intressant vilken del på jorden som vi kommer att ses på nästa gång.
