På återseende

Med lite vemod och en klump i halsen lämnar jag Linköping efter en fantastisk vecka. En vecka fylld med skratt, glädje och awesomeness :) Veckan kan summeras kort så här

Fredag Afterwork med familjen och chill hemma hos Johan

Lördag Restaurang besök och firande av min födelsedag. Tack alla människor som gjorde kvällen så bra.

Söndag Häng med familjen och Arvid Waldner

Måndag Segway race och löpning

Tisdag Hockey i loge (Bra intiativ och klockrent arrangemang av värden Johan N)

Hinner inte riktig summera resten av dagarna, men de har med varit klockrena fylld med party, djupa samtal, promenader, träning och en vecka som jag sen kommer att glömma. Efter att haft så pass kul och hittat på så mycket grejer så känns det tufft att säga hej då och på återseende.  Men tack till främst min familj och mina vänner plus alla andra människor som har sett till så att veckan vart så pass bra :)

Jag kommer att sakna er, men vi ses om några månader igen. Vi får styra upp något fantastisk på nyår 2011/2012. Ett nytt år med nya möjligheter, nya chanser och framför en chans att skapa nya äventyr ihop.

3 Månader kvar i USA beståeende av 38 timmar praktik i veckan och 40 timmar plugg i veckan. Det kommer att bli några hetsiga månader, men jag har sett fram emot praktiken i över ett år så nu är det dags att lära sig av det bästa. Det kommer att bli tufft och hårt, men jag ska se framemot att lära mig how to make it america.

Vi ses snart :)


Solsidan transport

Igår var det dags för ett race i äkta solsidan anda. Jag besökte Pontus på hans jobb och det vart en liten sväng till Sviestad på segway. På vägen tillbaka raceade vi lite och det var riktigt kul att köra segway igen. Det känns som teknken har gått framåt en hel del de senaste åren.  Man hade väll önskat att de kunde ha gått lite snabbare typ 40 km/h timmen ialla fall...



Idag så blir det klättring i hangaren och kolla om man har kvar sina bouldering skills och efter det blir det hockey med grabbarna. Dags för att förhoppningsvis få se kluben spöa skiten ur HV.  Till skillnad från andra klubben i mitt liv (Arsenal) så har Linköping öppnat riktigt bra.


Linkan

Back to place, back to street where it all began som Panic at the disco! sjunger... Tillbaka hemma i Sverige igen och i Linkan. Fredagen bestod av kram kalas med familjen och afterwork med coverband.  Kvällen får 4,5 av 5 mickar

Dagen efter var det dags att fira min födelsedag. Först vart det mini golf med tallbodagänget. Det gick inte så bra för mig, men jag hållde humöret i styr ( Daniela hade varit stolt över mitt fina uppförande).  Sedan träffade jag Arvid och vi tog en promenix innan det var dags att fira att jag snart ska bli 24 år. Middag med polarna och en utekväll som kändes som den tog slut alldeles för fort.  Till alla pojkar och flickor som såg till att förgylla kvällen - den hade inte varit i närheten så bra utan ert sällskap


Slutet av terminen i New York så har jag varit väldigt upptagen och inte tagit mig tid att blogga, men jag har fått praktik på ett väldigt stort modeföretag som assistent för deras events. Det är något jag verkligen ser fram emot och jag tänker lära mig så mycket som det bara går. Betygen den här terminen vart bättre än jag hade hoppats på :) Fick A i alla mina fem ämnen så bättre kunde det inte ha blivit.

Nu så blir det lunch med farsan innan jag ska löpa bort till Pontus jobb för lite segway race ;)


10 år

Det är inte många dagar i mitt liv som jag minns exakt vad jag gjorde vid en tidpunkt för 10 år sedan. 9/11 förändrade världen och jag minns att jag, Viktor och Sebbe var livrädda för vad som skulle hända med världen. David fick Goliat skakade och hela världen skakades om och förändrades. Räddsla, ovisshet och terror känslor som påverkade större delen av västvärlden. Sen att USA krävde hämd på Afghanistan är en annan historia.

10 år senare står jag på platsen exakt den platsen som skrämde livet ur mig för 10 år sedan. Världen är förändrad och den har upplevet ljusare tidare än vad den går igenom just nu, men idag var en dag som visade att det finns mycket hopp i världen. Människor från olika etniciter och från hela världen på en och samma plats som visar sympati till de som var personligt drabbade.  Ett tecken på att om vi bara tar hand om varandra, slutar bry sig om människor ursprung och tro så glimtar det en väldigt ljus framtid runt hörnet.


"Ditt liv är ditt eget.
Du äger din tanke och tid.
Låt ingen ta det ifrån dig.
Älskling, du är en speciell individ."

RSS 2.0